Fick höra för bara ett tag sen att: "Det dröjer inte länge förrän några blir avundsjuka på uppmärksamheten ni fick, det är då man märker vilka ens vänner är". Och så rätt den personen hade!
Om ni läser den här tråden på Familjeliv så förstår ni vad jag menar.
Personen som startade tråden skriver att han/hon är min vän, vilket jag har svårt att se om man inte ens kan fråga oss varför vi är med i media.
Vi kontaktar inte media, de kontakar oss. Och vi är väldigt glada över att få sprida informationen om sjukdomen, att bidra till att det kommer in pengar till EB-föreningen och vi får ju faktiskt enormt fina bilder och minnen! Alla foton som de har tagit får vi hemskickade, och de är så galet fina!
Är man min vän så vet man att telefonen alltid är på, vi är inte långt bort. Eftersom att vi kan vara så öppna i media, så kan vi ju faktiskt vara minst lika öppna med våra vänner.
Eftersom att den här personen har postat tråden anonymt så tror jag ju inte att han/hon kommer våga stå upp och erkänna att han/hon startade tråden. Det är väl som vanligt?
Det känns som att personen i fråga blivit avundsjuk på att vi har fått så enormt mycket nya vänner, så mycket stöd och hjälp! Men hur kan man vara avundsjuk? Tänk efter på hur situationen är och VARFÖR vi blev uppmärksammade överhuvudtaget. Klart att jag hellre hade haft ett friskt barn och inte varit med i tidningar osv.
Men jag talar för både Mange och mig själv när jag säger det här: Vi är väldigt stolta över att lille Hugo får möjligheten att vara till stor hjälp för andra drabbade!
Sen står det någon om processen kring mina andra barn. Antagligen är personen ingen nära vän, för det var en process som drog igång för läääängesen innan Hugo kom, och den processen är inte igång just nu och dessutom har den inte tagit den minsta lilla tid från Hugo.
Men kika gärna in i tråden, och ge mig en kommentar. Jag tål både ris och ros, annars hade jag inte haft varken blogg eller varit ett ansikte utåt för den här sjukdomen.
Jag tycker inte heller att det är jobbigt att det blev en sån här diskussion, jag är bara fundersam över vem som inte vågar fråga mig något sånt här ansikte mot ansikte? Jag lär ju aldrig få veta heller iofs, antingen är personen för stolt eller så skäms han/hon nu. I vilket fall som helst hoppas jag att personen hör av sig, för det hade bara visat på styrka!
Avslutar inlägget med att tacka alla för allt stöd, hjälp och fina presenter som Hugo får! Har även läst igenom hela tråden och jag tycker det är skönt att det är så många som ändå förstår, utan att känna oss. Ska försöka ta reda på vilken "nära vän" det är som skrev det där underbara och långa inlägget. Det låter ju faktiskt som att det är någon som känner oss "på riktigt". Men eftersom att det är ett positivt inlägg lär det inte vara svårt att få reda på :) Själv ger jag mig inte in i tråden, jag har ju fullt upp med att sprida information om sjukdomen och samla in pengar och ringa samtal och allt ;) Utan dagens teknik hade vi aldrig kommit på fötter så här snabbt och lärt oss så mycket kring hans sjukdom! TACK!
37 kommentarer:
Känner igen mig så väl. Jag har oxå bloggat.Vi har oxå varit med i media. Vi har oxå andra barn....och vi har även drabbats av den där oförklarliga avundsjukan. Jag slutade blogga pga att det till sist blev för mycket. Ingen kan någonsin sätta sig in i situationen man befinner sig i när hela ens värld rasar samman efter att ha fått ett besked att ens barn inte kommer att leva länge. Ingen kan förstå den berg och dalbana av känslor som bubblar inom en.Ingen kan heller förstå varifrån man får sin energi och kraft att orka kämpa vidare, dela med sig inte bara för sin egen skull utan även för att hjälpa andra. Så osjälviskt och med full kraft och kärlek. Ingen kan förstå detta om man inte varit med om något liknande själv. Vi kan inte bara sitta och vänta på att våra barn ska lämna jordelivet. Vi måste få kämpa, hoppas och tro på mirakel eller en framtid som bara blir så underbart fantastisk den bara kan bli-oavsett om det är för en dag eller för ett år. Kämpa på Hanna.Ni är fantastiska.Kramisar
Kärlek och styrka till dig Hanna!!<3
Du är ju världens bästa morsa, till alla dina troll:)
Hugo, Alfred och Elias kunde inte ha det bättre!
Så många har lärt sig såå mkt om sjukdomen och bidragit med gåvor både till er och föreningen tack vare din blogg och ditt engagemang. Hur skulle det på något sätt kunna vara fel??
Kraaam
när jag läste den personens inlägg blev jag så arg så jag kokade. det är väldigt lätt att alltid veta bäst som anonym, även om hon själv aldrig varit ens i närheten av en situation som din hanna.
jag läser din blogg med tårar i ögonen varje dag och jag tycker det du gör är fantastikt.
man ska prata om saker som detta och kan du genom media sprida information för att hjälpa andra gör det dig till en underbar och väldigt stark person.
all kärlek till dig och din familj hanna!
Hej Hanna!:)
Jag tycker det är otroligt starkt av dig att skriva om ditt barn och er familj och era svårigheter här på bloggen. Och att du vänt dig till media för att uppmärksamma den här sjukdomen är jättebra. För det får människor att bli medvetna om att den här ovanliga sjukdomen över huvud taget finns,och på det sätt som media uppmärksammat er situation har ju bidragit till att mer pengar ska gå till forskning om den här sjukdomen. Jag tycker att ni gör ett fantastiskt bra jobb, både som föräldrar till lille Hugo, och som familj som ger både er svåra situation och andra familjer i samma situation, ett ansikte utåt. Precis som flera av de som lämnat kommentarer på länken som du postade, så försvarar jag dig också med att skrivande är ett oerhört bra sätt att få ur sig alla tankar och känslor. Fortsätt med det! Det är ett jättebra sätt att bearbeta oerhört smärtsamma upplevelser, och därför är det fantastiskt starkt gjort av dig att göra det i ett öppet forum. Du är inte ensam, människor läser din blogg och följer er sorg och bearbetning. Jag hade ingen aning om att den här sjukdomen fanns innan jag hittade en länk till din blogg på en annan sida, och jag är oerhört glad åt att jag hittade hit. Det är jättebra om ännu fler människor också gör det. Att sprida medvetande och kunskap är oerhört viktigt, vad det än gäller. Och att skriva om er vardag på det sätt som du gör här på bloggen, är ett jättebra sätt att sprida denna livsviktiga kunskap. Vem skulle annars göra det, om inte du?
Många stärkande kramar till dig och din familj!
/Matilda
Jag följer din blogg och vill börja med att säga du är otroligt stark och känner inte många som skulle klara det ni går igenom, känner inte er alls. Men det märks. Livet blir aldrig som det var tänkt det får man ofta påminnt. Men när jag läser om ett barn med smärtor och daglig kamp knyter det sig inom mig och önskar man kunde göra mer än att läsa din blogg. Varför jag ville kommentera var, för att jag blir otroligt upprörd på människor med saknad empati. Jag ska vara ärlig jag skulle aldrig vilja byta med dig. Så att människor runt dig visar på avundsjuka visar på små människor. Människor som är insnurrade i sin egna olycka. Jag hoppas inte att du tar det personligt. De som strävar efter att andra ska bli mindre i sig själva är inte värt att ödsla tid på. Antagligen är det en liten människa som inte vågar stå upp för sig och sina åsikter. Det var säkert inte ens meningen att du skulle få reda på det hela. Glöm inte att ni är en familj, familjer älskar och värnar om varandra. Många familjer har barn med "särskilda behov" men ingen är någonsin mindre viktig. Keep up the good work
Jag följer din blogg och vill börja med att säga du är otroligt stark och känner inte många som skulle klara det ni går igenom, känner inte er alls. Men det märks. Livet blir aldrig som det var tänkt det får man ofta påminnt. Men när jag läser om ett barn med smärtor och daglig kamp knyter det sig inom mig och önskar man kunde göra mer än att läsa din blogg. Varför jag ville kommentera var, för att jag blir otroligt upprörd på människor med saknad empati. Jag ska vara ärlig jag skulle aldrig vilja byta med dig. Så att människor runt dig visar på avundsjuka visar på små människor. Människor som är insnurrade i sin egna olycka. Jag hoppas inte att du tar det personligt. De som strävar efter att andra ska bli mindre i sig själva är inte värt att ödsla tid på. Antagligen är det en liten människa som inte vågar stå upp för sig och sina åsikter. Det var säkert inte ens meningen att du skulle få reda på det hela. Glöm inte att ni är en familj, familjer älskar och värnar om varandra. Många familjer har barn med "särskilda behov" men ingen är någonsin mindre viktig. Keep up the good work
Jag kan inte låta bli att skratta åt denna personen som dessutom är anonym en mycket sorglig människa som borde skämmas. NEJ HANNA det du gör är inte fel. Tack vare dig har jag fått veta mycket om denna sjukdomen & du är den bästa mamman till dina underbara pojkar. Det är den fega anonyma källan som gör fel för som du skriver borde den personen gått till er & inte lägga ut en tråd på nätet han/hon säger ju emot sig själv där. Lägger ut en tråd online är bara jakt på uppmärksamhet lägg inte mer energi på den stackars människan.
All kärleke till er & barnen
Ja herregud har inte folk vett att hålla käft ärligt talat och man kan inte föreställa sig hur det är att leva med JEB/Herlitz barn om man inte levt i det själv...Jag tycker det är fantastiskt fint att ni samlar in pengar runt/till sjukdomen så andra barn kanske kan få det något bättre, så länge ni bara orkar själva och känner att det inte stjäl tid från er fina Hugo och övrigt familjeliv. Men tyvärr är det ju så med bloggar - det kommer alltid någon mindre "nöjd" person och vill yttra sig om allt och alla fast de inget vet. Det trevliga var ju att det var få som höll med henne/honom i den tråden vad jag läste (läste inte hela för man blir så matt).
Kram
Anita
Hej, har läst din blogg ett tag nu och den ligger under mina favoriter! Blir så ledsen när jag läser om eran fina lille Hugo, de finns bara en sak me den här skiten som gör mej glad och det är att Hugo har ER världens bästa föräldrar! Ni är helt fantastiska du & Mange, fortsätt blogga och gå ut i media!!! Blir såå trött på dessa sk vänner som orkar ta sej tid och dra igång en sån tråd på familjeliv...pucko! Skickar så mycket styrka de bara går till hela eran familj! Kram<3 Jessica
Det är rätt kul att folk kan uttala sig om saker de själv aldrig upplevt... Den siste idioten är inte född heter det ju... :)
En stor eloge till dig som orkar engagera sig i att samla in pengar och sprida information om sjukdomen trots din vardag! Jag följer din blogg och du är verkligen en inspirationskälla!
hej hanna, sjukt va människor kan bli avundsjuk för konstiga saker,, men att du i din sorg är så stark att du orkar prata om hugos sjukdom är stort och så mycket pengar ni får in till eb!!! starkt av er!
stor kram martina
Hejsan.
Har varit inne och läst på familjeliv nu..
Man kan inte mer än skratta åt denna personen, Och sen till råga på allt sitta och säga att det är en nära vän till dig/er? Jag får inte riktigt ihop det konceptet..
Varför inte bara komma till er och prata istället?
Som du skrev innan så är det inte ni som kontaktar media utan det rä dom som kontaktar er..
Jag tycker personligen det är skit bra att du skriver som du gör i din blogg, att du lägger ut det som ni medverkat i.
Innan jag började läsa din blogg så hade jag inte en aning om att det fanns en sjukdom som denna, vad det var och vad den innebar. Så jag är tacksam..
Jag tycker du och din familj är enormt starka som gör detta och som fixar detta. Låt ingen sätta sig på dig Hanna. Du är en tjej med skinn på näsan det vet jag av dom ggr som jag träffat dig när jag varit i karlskrona..
Ha en underbar dag.
Ja jag kan bara hålla med alla anra, en stark människa som ställer upp o samlar in pengar till framtidens barn med samma sjukdom som Hugo har.
Fortsätt sålänge du orkar Hanna, fortsätt o blogga o få den fantastiska respons du fått redan..
Vi finns här för dej =)
Kram kram
SJUKT HANNA! Jag var bara tvungen att lägga mig i på FL. Ingen vän gör så. kram
Hej
Den siste idioten är inte född.. fortsätt med det du gör för du är kanon, du vet inte vem jag är men Mange vet. Känner med er och tänker på er jämt, ingen barn borde behöva utstå någon sånt här, tur att Hugo har er som föräldrar. Kramar Ida
Så totalt sjukt och genomsvenskt. Att folk alltid ska ha det där behovet att ifrågasätta och döma vad andra gör. Överhuvudtaget är svenska forum och bloggar (inte din typ av blogg) de mest råa och elaka jag har sett (har läst mycket forum o bloggar, mest på engelska), förstår inte det, undrar om det har att göra med att svenskar inte har lärt sig att man ska visa lika mycket hyfs online som ute i verkliga livet?! Men vad oerhört tråkigt att personen säger att han/hon känner dig. Klart du undrar vem det är.
Jag är glad att så många i tråden ger dig sitt stöd, och jag hoppas att du bara ignorerar hela grejen och går vidare. Förutom att du får skriva av dig så är din blogg ju även en viktig informationskälla för EB, vilket verkligen behövs, att visa att den här sjukdomen finns och att det behövs stödresurser för mer forskning.
Kämpa på och fortsätt blogga!
Kram från Susanne (trogen läsare)
Hej Hanna!
Jag läste också en del av det som fanns på familjeliv och jag kan bara beklaga och hoppas att denna "vännen" ger sig till känna och kan ge dig en förklaring..
Vill bara säga också att låt inte sådant här ta din energi! Du och din familj behöver all den energi ni kan få och låt inte sådana här människor förstöra det fina ni har!
Jag är helt säker på att du är världens bästa mamma som bara har barnens bästa för ögonen.. Se bara vad helgens tillställningar bidrog till den medicinska forskningen till EB. Fantastiskt!
En eloge till dig och Mange med familj!
Kram Jonna
Hanna, vill börja med att skriva att hade jag haft en tiondel av din styrka så hade jag varit så mycket starkare än vad jag är nu.. Och då lever jag ett helt vanligt Svensson liv, om man jämför med andra. Jag tänker inte lägga min energi på att kommentera på familjeliv, utan tycker bara synd om människor som inte har något bättre för sig. Du och Mange är nog dom mest osjälviska människor som jag vet om. Ni hade lika gärna kunnat gömma er i hemmet, och gå ner er totalt. Men istället träder ni fram och pratar om allt, hjälper till att få in pengar till forskning, som ni vet inte kan göra så mycket för er son.. Men som kommer att kunna hjälpa andra i framtiden. Kan man vara mer osjälvisk?? Jag beundrar er. Och jag och familjen tänker på er dagligen. Sen jag började läsa din blogg, har jag börjat se på mitt liv på ett annorlunda sätt. Börjat uppskatta dom här små obetydliga sakerna som man nästan aldrig såg förut. En stor kram till dig och din familj, mvh Emelie Ekström med familj
Den människan måste vara sjuk, blir så förbannad... Idioter.. Vad fan är den avundsjuk på=? Att ni förlorar ert barn.. jävla nolla (den)... förlåt men jag blir så upprörd..
De du gör är starkt, att sedan kunna bidra till forskning gör de ännu bättre!
Den som skriver ett sådant inlägg kan bara vara avundsjuk på din styrka!
Fortsätt som du gör! :)
Du och din kille är en förebild för många av oss andra Mammor och Pappor!
Jag har inte läst alla inläggen än. Ska göra det, men lite tidsbrist just nu.
Och dina svar här ska jag också läsa. Men personen är helt klart avundsjuk och det är det som är grejjen med internet. Man kan vara anonym och spy galla. Personligen hade jag aldrig hört talas om sjukdomen innan jag träffade på först Lilla Elly och sedan er.
Att få bidra i det lilla till forskningen är jag otroligt glad över. Ni är jättejätteduktiga och gör inte det här i första hand för Hugo utan för andra som kommer efter.
STOR StoR eloge till er.
MEgaKram inkan ligan och tiotusen klor, fast mjuka och fina
Ja, man kan inte bli annat än förbannad när man läser sånt! Jag måste säga att tack vare att DU skriver så öppet och fint om Hugo och hans sjukdom så sprider du kunskap och förståelse. En så pass ovanlig sjukdom MÅSTE dessutom uppmärksammas, oavsett vem det är som förmedlar så är det oerhört viktigt att det uppmärksammas. Se bara på alla pengar de fick in på Bilträffen. Om ingen hade vetat om Hugos sjukdom så hade ju inte EB-fonden fått denna gåvan? Jag tycker du ska fortsätta som du gör,så länge du orkar. Kämpa på för finaste Hugo, han är lyckligt lottad som har så fina föräldrar och bröder! Kram Angeliqa
Hanna!
Ni är helt fantastiska som ställer upp helhjärtat för er underbare Hugo och alla andra eb-barn via ínsamling, blogg och media. Låt inte någon som "din sk vän" ta någon energi från dig/er!
Vill bara berätta att jag har köpt en HUGO- nalle på babyproffsen i Karlskrona!
Tycker att personen i frågan som har änns kommit på tanken att starta den diskutonen inte har många chips i påsen !!. All styrka till dig och din familj !. tycker det är fint av dig/er att ni har bloggen och skriver på aktivt och jag tror att det kommer att vara ett fint minne att ha !! och jag ge er alla min lycko kramer till er jag beundrar er verkligen !!
Bry dig inte ! Gör det du tycker är bäst för dig och din familj .
Ser inget fel alls i det du gör , du verkar vara en helt underbar mamma och du har en härlig familj .
Tycker det bara är bra att du upplyser och samlar in pengar till forskningen.
Massor med styrke kramar från Sussie w
Läste inlägget o som alla andra här förstår jag inte...
Fortsätt som ni gör ni e enastående med er lille Hugo,,ni är underbara föräldrar!
Har inte följt din blogg länge men den ligger under favoriter o jag har varit inne flera ggr o det med tårar i ögonen.
Kram till er alla!
Men herregud! :O Du har ju skrivit hur många gånger som helst att du vill att folk ska få upp ögonen för sjukdomen o.s.v., att det är därför du gör allt! Och som många skrev så är det nog ett bra sätt att bearbeta också, att känna att man faktiskt gör något.
Jag tycker du verkar vara sjukt stark i alla fall, och jag kan säga att jag avundas dig inte en sekund, som denna person verkar göra!! Ni går igenom något av det värsta man kan, och jag tycker ni verkar sköta det super.
Hej Hanna (och din familj)!
Jag hörde talas om din blogg på Facebook och samma dag läste jag i tidningen om er. Hade det inte varit för olika sociala medier så hade jag aldrig ens vetat om att denna sjukdom fanns.
Det du och Mange gör är helt fantastiskt och det kommer att finnas föräldrar i framtiden som kommer vara er och Hugo evigt tacksamma för allt ni gör.
Sådana där sk "vänner" är bara att skaka av sig och sortera bort.
Stor kram
Emma
Jag var också tvungen att skaffa en inloggning på Familjeliv och skriva en kommentar, blev upprörd...
Just på grund av hur otroligt trångsynta en del människor är så behövs vi som väljer att gå ut och berätta. Det gagnar också de som väljer att "gömma sig" och inte berätta för någon vad de går igenom eftersom allmänheten får lite kunskap om sjukdomen via bloggar och artiklar.
För en del männsiskor så känns vardagen och det man går igenom lite lättare att hantera genom att man får skriva av sig lite om känslorna som vissa dagar kör över en som en ångvält. Det är dessutom himla skönt att få några uppmuntrande ord ibland!
Så kämpa på! Ni är skitduktiga och jag tycker så klart att ni gör helt rätt! Stor kram Jenny
Men hur kan man ens fråga en sådan dum fråga. Den sk vännen behöver nog inte förstå för det kan man nog inte om man inte är själv i den situationen....men man kan ju föreställa sig hur det skulle vara och det borde räcka bra för att välja att vara tyst!
Det stora engagemang är otroligt och så fint...att sprida information om sjukdomen som många inte ens visste fanns,bidra till att EB forskningen får in pengar, sen att du bloggar är ju ditt sätt Hanna att bearbeta mycket av det svåra.
Kämpa på..vi är många här ute som tänker på er!.....Carpe Diem...
Kram Elisabeth
Jag är tyvärr inte förvånad över inlägget på familjeliv, men förbannad och fruktansvärt irriterad över oviljan att förstå någon annan. Det är absolut inte någon vän.
Människor kan vara så otroligt korkade ibland och jag fattar det faktiskt inte
Ni är så fina och så starka och jag tycker att det är otroligt bra att media uppmärksammar denna sjukdom.
kram på er
Man tappar nästan hackan när man läser den här så kallade "vännens" inlägg, det hade varit osmakligt att skriva oavsett vem man påstår sig vara, än mer om man påstår sig vara en vän..!
Jag orkar inte lägga någon energi på att kommentera ett så fånigt inlägg som han/hon gjort på den sidan, men jag ger mer än gärna en kommentar till dig!
Jag förstår dig, jag förstår precis. Det är lika förståeligt att du för din blogg över ditt barns sjukdom precis som en person som för en blogg över sin egen sjukdom.
Ditt bloggande utgör många byggstenar i vardagen, exempelvis:
# Dagbok - i framtiden har du alla känslor, händelser och minnesvärda ögonblick, lyckliga som mindre lyckliga, nerprintade i text, och vet att oavsett vad som händer så är det här, och kommer alltid förbli, en del av dig och ditt liv.
# Uppdatering - för familj, vänner och bekanta. Man orkar inte ringa och tala om för alla hela tiden vad som händer, har hänt och ska hända, genom bloggen kan man hålla alla uppdaterade men på ett behagligt och smidigt sätt för en själv - för att kunna lägga den energin på att hantera livets utmaningar istället för att ringa runt till alla.
# Hantering - att skriva av sig, att få uttryck för sina känslor i skrift, är ett oerhört bra bearbetningsverktyg. För vissa kan det räcka att skriva för sig själv, men det är också oerhört givande att skriva för sig själv men låta andra få ta del av det, precis som du gör. En hel dag kan lyftas utav en enda liten kommentar från någon utomstående - vad är det för fel med det?
Samtidigt kan det här avskrivandet resultera i att du kan nya krafttag för att vårda Hugo med den största möjliga kärlek och omtanke som går - så om bloggandet kan hjälpa till med det, varför ska andra då se det som fel?
# Förståelse - med hjälp av din blogg kan fler människor förstå hur ni lever, hur er vardag ser ut och varför det kanske inte alltid går att planera in en träff med andra exempelvis. Du kan också skapa förståelse utifrån för vad det faktiskt innebär att leva med den här sjukdomen, både för personer som personligen inte har någon relation till sjukdomen, men även för de som har någon annan nära anhörig som har det, men som själv kanske inte klarar av att berätta hur det livet egentligen fungerar.
# Uppmärksamhet - kring sjukdomen! Att blogga och sprida sin blogg till andra sidor är ett utmärkt sätt att skapa uppmärksamhet kring framför allt ovanliga sjukdomar. Tänk vad mycket din blogg har lyckats åstadkomma för EB-sjuka, och tänk vilken sympati den har väckt bland en stor del av befolkningen som berörs så mycket av er historia att de inte ens klarar av att läsa tidningsartiklarna - just för att det är så känslosamt, för att de lider med er.
Samtidigt är det oerhört viktigt att förstå, att du också uppmärksammar livet - att trots svåra motgångar och prövningar som livet sätter mot en, så behöver man inte bara ge upp utan man kan fortsätta kämpa med en styrka i sinnet, glädje för de bra stunderna och en kärlek i kroppen som gör att man orkar ta nästa steg. Det är så otroligt viktigt att folk ser, att man inte behöver lägga sig ner bara för att livet inte är rättvist. Det visar du, och din familj.
Ja nej det är som sagt bara några exempel på byggstenar som din blogg utgör och som därmed blir en hjälp både för dig och för andra.
Jag tycker du gör helt rätt i att driva din blogg, och ställa upp när media kontaktar er. Jag tror du gör det som är bäst för både dig och ditt barn. Tar du inte hand om dig själv, blir det svårt att ta hand om Hugo. Fortsätt med det du gör - för det gör du bra!
Många kramar från mig
Ni är helt OTROLIGA, varje dag! En så mogen o stark tjej som du går inte annat än att vara avundsjuk på!:) Men den här personen är ju uppenbart nån som inte ser allt positivt er uppmärksamhet för med sig för alla nära o kära, "Hugofans", andra som har en lik situation, för själens sorgarbete mfl utan lever i en jävla egobubbla, blev så satans förbannad när jag läste det- att man inte kan låta er som redan är i en tuff sits iallafall få va ifred. NI ÄR BÄST o bara för att personen inte "förstår" så kan hon hålla käften!
Sjuk människa som har skrivit det inlägget hanna bry dig inte om det, Jag känner både dig och mange och det verkar inte den personen göra. Ni är så otroligt starka båda två. Tänker på er varje dag och finaste Hugo!
Tyvärr är det väl så att det finns idioter överallt..
Hej Hanna med familj
Följer Er blogg. Förstår att falska vänner är det sista man behöver i Er redan så otroligt tunga situation.
Försök att inte bry Er!
Snälla fortsätt uppmärksamma oss om denna fruktansvärda sjukdom, fortsätt pysa ventilerna här på bloggen och fortsätt lägga ut bilder på Er vackre lille Hugo. Ni finns i många människors varma tankar!
så tråkigt.
vilka vänner i såna fall.
vänner sk ställa upp som stöd och ni om några behöver det mer, ni har det ju jobbigt nog än att folk som ska kalla sig era vänner ska trycka ned er.
vilka människor det finns :(
Tråkigt att folk ska bli avundsjuka, ni har ju inte själva valt detta! Dessutom så som du skriver så hade du hellre haft ett friskt barn och "slippa" media.. Tycker du är oerhört stark Hanna! Jag avundas din styrka!
Föresten, är inlägget på familjeliv borttaget? kommer bara in till listan med ämnen :)
Massa kramar!
Skicka en kommentar