Så dålig.

På knubbiga små ben! <3

Nej nej nej!! Det är så orättvist! Vi har äntligen kunnat börja ha kläder på Hugo igen och sötnosen har lärt sig att stå upp! Och så åker han på en jäkla infektion igen! NEJ!

Vi gör allt vad vi kan för att sköta honom med perfektion, men det räcker ju inte till.. Hatar att känna mig otillräcklig.

I förrgår kom kraschen. Ingen liten krasch. Hans temp låg på runt 40 grader och vi fick inte ner den. Hugo var bara vaken när han skrek av smärta, precis som att hela hans skinn vore brännskadat. Sova kunde han inte heller göra, bara korta stunder. Mange fick sitta uppe med honom hela natten.

Igår tog vi honom till sjukhuset, och även där sa de att de kände inte igen honom. Men de kunde inget göra, utan vi fick som vanligt välja om vi ville fortsätta hemma eller om vi ville att han skulle läggas in så de kunde ha honom under uppsikt. Vi valde att vara hemma, kolla tempen kan vi göra själva. Och vi sitter ju jämt och vaktar honom så det blir ju ingen större skillnad.

Idag har det gått tre dagar sen febern kom, och den är fortfarande inte borta. Är det här infektionen man önskar aldrig kom? Är det är infektionen som blir hans dödsorsak. Låter hemskt, men jag kan nog inte göra det "finare". För igår kväll gjorde vi inget annat än och satt och grät. Grät över att en jäkla infektion säkert skulle få överhanden den här gången, att Hugos kropp har lagt all energi på de tidigare infektionerna så det inte finns någon kvar för att bli av med den här.

Vi får helt enkelt se vad som händer den här gången, vi är inte säkra.

Igår var jag med Alfred, Elias, mormor, morfar och Pian på IKEA. Det var dags för Elias att få nya möbler till sitt rum, och han är så glad. Äntligen har han fått sängen och skrivbordet som han pekat på i katalogen. Sängen hann vi få ihop igår men skrivbordet får vi ta idag. Grejerna jag köpte till mig och Mange kommer Pian och hjälper oss med i eftermiddag. Ska bli skönt att få lite ordning här.

Hugo fick några gosedjur och är så glad för dem! Eller ja, inte för gosedjuren men för de enormt långa lapparna som sitter på IKEAs djur. Han bryr sig egentligen inte om vad han får för saker, så länge det är stora lappar på dem :)

Och jag kan redan nu säga att jag undanbeder mig kommentarer om att jag åkte iväg med de stora barnen när Hugo var hemma och var dålig.

För jag har tre barn som jag älskar precis lika mycket, och ska räcka till för. Och jag hade lovat dem detta länge, så nu blev det äntligen av. Så fick Hugo en chans att vila under dagen.

Idag fortsätter som sagt IKEA-skruvandet och städandet för min del. Ska bli skönt när (OM?) det blir färdigt. Det är fortfarande dåligt med uppdateringar nu, men tiden räcker helt enkelt inte till. Vet inte när vi hade en hyfsat lugn dag sist. Nästan så jag får planera in tid för att hinna sitta ner emellanåt.

Vi får helt enkelt se hur det går med den här infektionen. Men jag har inte gett upp, jag har inte slutat hoppas.