tisdagen den 19:e juni 2012
Trött men lycklig.
Ja, kors i taket! Hann t.o.m slänga in ett inlägg här ikväll :)
Vi har det bra, precis lika trötta som vanligt men vi kör också på som vanligt. Det är inte långt kvar till flytt och det känns så otroligt skönt! Det är tufft och kommer vara i några veckor till, men det kommer vara värt det.
Man stormtrivs där redan nu! Hallen och vardagsrummet är klart, och ikväll är Mange där ute och monterar kök. Så jag hoppas att det går smidigt så vi kan bocka av det från den långa listan också inom ett par dagar.
Hugo är lika glad och duktig som alltid. Han pratar mer och häromdagen tog han sina första egna steg. Han har ju gått länge längs med väggar och möbler eller när han håller oss i ena handen. Men att se honom knata iväg på egen hand är en så otroligt häftig känsla!
Bilderna här ovan togs i söndags när vi gav oss iväg på loppis i Brunnsparken i Ronneby. Alldeles för mycket folk för att man skulle kunna knata runt i lugn och ro, men det var ändå trevligt att komma bort en sväng.
Vi passade på att mata ankorna där också och Hugo gillade dem lika mycket som de gillade bullarna han kastade till dem :)
Häromdagen var jag med om något märkligt. Tidigt på morgonen begav vi oss till affären för att handla frallor och pålägg till frukosten.
Då kommer det fram en kvinna till oss i affären och gråter floder. För att vi har det så jobbigt och det är så fruktansvärt och hemskt.
När vi var i affären tyckte jag riktigt synd om henne, det kan ju inte kännas jättekul att gråta mitt i en affär framför folk man inte känner.
Hon tyckte också att det var jättejobbigt att Hugo såg henne gråta.
Men nu i efterhand blir jag faktiskt bara argare och argare när jag tänker på det.
För det första: Går man fram till okända människor och gråter?
För det andra: Berättar man för dem hur hemskt deras liv är?
För det tredje: Om man inte vill att barnet ska se personen gråta, varför går man då fram?
Jag vill inte se vårt liv som så hemskt. Jag vill inte höra överallt jag går hur synd det är om oss. Varför får jag inte bara höra saker som: Ni är fantastiska. Jag beundrar er. Ni gör ett fantastiskt jobb!
Istället är det bara den negativa sidan som dras fram.
Hugo är rent ut sagt skitglad. Gladaste barnet jag någonsin träffat. Missar man det eller?
Nästa gång någon drar efter andan och sätter handen för munnen och frågar vad den lille stackaren har råkat ut för ska jag svara: "Han ramlade av sin moppe när han var ute och körde".
Jag väljer att se vårt liv som något underbart. Jag har fått uppleva tråkiga saker som ändå har lett till något bra, som ändå har gjort våra liv så mycket bättre och så mycket mer värdefulla på något sätt.
Jag önskar bara att andra valde att se det så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)


27 kommentarer:
Men oj.. den kvinnan måste vara trasig? Det är inte okej att göra så, fy vilken pinsam människa.
Guud vilket fint hus ni köpt! Kommer bli toppen tror jag!
Och gud vad roligt att Hugo går själv! Vilken lite kämpe han är och vilka kämpar ni är, kram på er!
Hanna, jag tycker verkligen att du är bra på att berätta om ert liv precis som det är. Inga krusiduller eller käck glasyryta utan "på riktigt". Så klart det är för jävligt med en dom som start men ni gör ju allt för att välja spår runt, framåt och uppåt. Er vilja lyser. Ni ÄR fantastiska. Och det hoppas jag ni vet annars måste jag sätta mig och brodera en flagga med budskapet och se, det vill ni inte! Den kommer bli ruggigt ugly. Ert öde berör och det kostar att utbilda människor - trist bara att Hugo fick vara med på den prispallen.
Kram på er, Hanna
PS. Förresten, sa jag att ni är fantastiska ;)
varför arg??
tycker jag låter som en dålig ide...
alla människor reagerar kanske inte på det sätt du önskar.
finns nog inget rätt eller fel..
ni ÄR fantastiska såklart!!
Förstår att du är förvånad över människor beteenden, men alla reagerar olika. Hon ville nog bara visa sitt stöd, men det blev fel...
Jag läser inga bloggar i vanliga fall, men varje dag går jag in här för se om du har skrivit något. Mest för att jag vill så innerligt mycket att ni mår bra och att Hugo får njuta så mycket som möjligt av livet.
Ha en trevlig midsommar !
Eller så kan man kanske se det så att hon verkligen känner för Er...alla kan inte reagera lika. Hon tycker säkert att ni är fantastiska men att det som har drabbat Er är så hemskt och orättvist. Allt är inte svart eller vitt, det finns grånyanser också.
Hoppas att allt löser sig för Er, ni har en RIKTIG kämpe till son!
Alla är vi olika... Men att gå fram o gråta på det viset tycker jag verkar att gå alldeles för långt!
Nä, ert liv är inte hemskt. Långt därifrån! Ni har det tufft och kämpigt, men inte hemskt... Tycker ni gör ett otroligt jobb, även om ni är "tvugna" så löser ni det på bästa sätt!!
Så skönt att det snart är dax för flytt :-) Hoppas ni får en riktigt härlig sommar och kan njuta o ta det lite lugnare sen när ni flyttat in :-)
Kram
Ja ja, folk reagerar så olika, ödsla inte energi på damen, hon har säkert tänkt mycket på er o ville visa medkänsla! Härligt med huset, snälla kan du inte ta bilder sen på rummen? Jag är så nyfiken och det är alltid roligt med inredning, få inspiration o se något nytt. Ha en trevlig midsommar! /Lotte
Beundrar er styrka! Så mycket vilja och kärlek i det kaos livet trots allt serverat er!
Sköt om dig och varandra!
//Kajsa
Jag har tänkt så mycket på Hugo i dag! Såg en liten pojke tidigare i dag som påminde mycket om honom. Härligt att det går bra med huset och att ni snart får flytta dit! Lilla, underbara Hugo! Han är så duktig och fin! Så roligt att han kan gå nu! Kvinnan ville säkert bara väl, men ibland blir allt så fel! Ni får se på alla trevliga, positiva människor istället! Kramar och kärlek fr CK
Tycker ni gör ett underbart jobb. Ni är hel underbara och vilket fantastiskt hus ni får. Älskar att följa din blogg.
Jag tyckte väl det var er jag såg på loppis. Men så tänkte jag nej det är inte dom, dom är nog inte ute bland så mkt människor! :) Jag tycker ni är fantastiska och jag tycker Hugo är fantastisk och underbart söt. Jag önskar er all lycka och jag hoppas verkligen att ni ska få behålla er Hugo hos er!
Kanske den kvinnan inte mår riktigt bra.
jag tycker att ni är en fantastisk familj, med så mycket energi! Jag beundrar dig verkligen. Du har en extra växel jämfört med många och du kan vara stolt och nöjd över vad du har, tycker iallafall jag :)
Hej!
Ja, lite märkligt beteende men å andra sidan så reagerar man olika. Om jag skulle se er på resa ute i livet så vet jag inte hur jag skulle göra. Gå fram överhuvudtaget? Jag skulle vilja, men man vill ju inte strampa över någon.. Ni kan ha haft den mest fantastiska dagen, men också en dålig dag, vad vet man? Men jag tror att jag skulle gå fram för 5 sekunder, Hugo är ju en kille som sprider livsglädje eftersom han med ren vilja visar vad han vill, dvs leva livet! Jag har absolut inga problem med att förstå att han är en glad pojk. Det är nästan en självklarhet, hur skulle det annars gått? En sådan människa ger mig styrka. Jag har privilegiet att ha ett mirakel barn själv och ser dagligen styrkan i henne som gjorde att hon överlevde. Är man glad vill man bemötas med glädje och är man ledsen är man nog inte så värst mottaglig för en käck okänd människa som ger dig en klapp på ryggen och äh skit idet, typ eller nåt. Men jag kan tänka mig att ni får många olika bemötanden och detta var väl lite fel..
Huset är helt fantastiskt! Ni kommer få ett bra liv där hoppas jag!!
Jag hoppas att jag nångång kan träffa er, men jag kommer inte att gråta isåfall.. Gråta när man ser styrka kan man ju göra men nej, positivitet känns ju mer den bästa linjen inför okända människor.
Kram Mia
Nä, det är inte ok att gå fram till dig i en affär och gråta över ert liv! Absolut inte. Ha en trevlig midsommar, vad kul att han blir säkrare och säkrare på att gå, hihi, det blir till att hänga med på nya upptåg för mammas del nu då! Lycka till med huset!
Hej.
Brukar titta in på din blogg då och då.Tycker dock att det var synd att dömma tanten. Kanske blev lite tokigt men i grund och botten tyder nog det på empati och att folk bryr sig,och det är BRA!(speciellt som samhället ser ut idag.)
Glad midsommar önskar jag den glada Hugo och hans stolta föräldrar!
Märta
ALLA föräldrar som har barn med svåra sjukdomar är FANTASTIKA !!Men varför alltid söka bekräftelse på det?? Damen som grät menade inget illa.Öppna famnen även för lessna människor.Det finns många små " Hugos " här i världen Så varför bli arg???Så himla dumt.
Hej Hanna!
Såg er på stan häromdagen, men jag gick aldrig fram. Tänkte frågat er vart jag kan köpa fjärilarna om går till föreningen mot Hugos sjukdom? :) Säljs de fortfarande på babyproffsen?
Ni är helt jävla fantastiska, det är inte många som kämpar som ni! Ni ger aldrig upp, <3
Fast... nej.. jag tänker itne kommentera.. .. till en början ville du ha reaktioner o nu inte.. hmm
Barn och blöjor haha :)
Alla människor hanterar det väl olika, men spotta på folk som faktiskt visar omtanke. Blir fan förbannad på sånt!!
Bara för ni har en sjuk unge så är ni inte super grymma o världsbäst, det tillhör väl för fan om man skaffar barn eller? ETT ANSVAR MAN VÄLJER NÄR MAN SKAFFAR BARN! Fan va du sjönk i mina ögon där, uppskatta att folk bryr sig istället!!
Tror man får ha i åtanke att om man väljer att vara så offentliga som ni valt att vara så blir det ju att fler människor är delaktiga i erat liv. Även om de tycker att ni är fantastiska så blir ju folk berörda o endel visar sina känslor med att gråta. Man kan ju inte komma ifrån att det faktiskt är en hemsk sjukdom lilla Hugo har, även om han är en glad o stark kille. Tror du får vara mer öppen för va andra känner, för de vill uppenbarligen bara visa sin medkänsla.
Oj så många reaktioner. Jag säger som många sagt redan. Alla människor reagerar olika damen ville förmodligen visa omtanke men det blev lite fel. Jag tycker att man måste få tycka att det är hemskt att någon drabbats av en så fruktansvärd sjukdom som EB är, det är inte samma sak som att säga att livet är hemskt. Jag beundrar er styrka, för det krävs stryka när sjukdom drabbar en familj, det är många familjer med sjuka och/eller funktionshindrade barn som gör otroliga insatser för sina barn. Som förälder gör man alltid sitt bästa för sina barn. Som sagt, ni är starka och gör ett otroligt jobb, men det är det fler som gör och jag beundrar alla dessa människor, hoppas ni alla tar hand om varandra och med det menar jag hela familjen, respektive och syskon. Vill också bara tillägga att barn är inget man skaffar det är en gåva som man får. Om jag skulle skaffa barn hade jag nog skaffat några med bättre kvaliteter än mina ;)) Det jag försöker säga är att vi inte kan ta för givet att vi kan få barn och att barn blir som vi önskar. Alla barn är välkomna och det är en gåva att kunna få barn. Kram På er!
Jag tycker ni är fantastiska <3 fortsätt kämpa, jag beundrar er ork och styrka tänk om fler föräldrar hade det... Att Hugo mår så bra som han gör är ju er förtjänst, fortsätt så, jag läser din blogg och du ger styrka och peppning i svåra situationer, en riktig förebild!!! <3
För snart 30 år sedan fick jag liknande reaktioner när jag var ute med min lille son, som hade ett allvarligt hjärtfel, var väldigt liten och hade en sond hängande ur näsan. Folk frågade, fick svar och kunde inte hantera sina känslor. Och jag hade inte heller ständig beredskap för att hantera deras känslor ... man har fullt upp med sitt eget liv och sitt barn i det läget! Hon som gick fram till dig visste ju dessutom om er situation på förhand. Att ha empati i det läget borde innebära att man väntar med att släppa fram tårarna. Hoppas allt går bra för er och Hugo! På ett eller annat sätt. "Han ramlade av moppen" är ett jättebra svar :-) Allt gott till er!
Stötte på Hugo som hastigast i korridoren på barnavdelningen på Karlskrona sjukhus för ett par veckor sen, han var ute och sprang omkring i full fart, och min spontana reaktion var faktiskt ren glädje... Det kom givetvis en stor klump i magen över att han måste genomgå detta svåra, men att han trots detta sprang runt i fullfart mot alla leksaker visade en helt beundransvärd kämparglöd och livsglädje så stor att man inte kunde bli annat än glad över att se honom. Hugo verkar vara en underbar liten kille och ni gör ett fantastiskt jobb med honom, kram på er!
Jag hade nog velat gå fram till dig och ge dig en kram för att du är så fantastisk. Och hälsa på lillprinsen såklart.:)
Skicka en kommentar