Dagarna springer iväg.

Nöjd kille som har blivit riktigt duktig på att äta annat än flytande mat! Senaste veckan har han ätit både riskakor, kebabrulle, smörgåsar och pasta och chips. (Nej, det är inte våra matvanor ;) Och dessutom behöver vi inte dela någonting åt honom, han tar hela mackan eller vad det nu är och tar små tuggor själv.

Ja, nu har tiden sprungit iväg sådär fort igen. Dagarna går i ett och man hinner knappt inte kliva upp förrän det är dags att gå och lägga sig igen.
Hugo är otroligt duktig och han utvecklas väldigt snabbt just nu, precis som om han inte vore sjuk! Det dröjer nog inte länge innan han börjar gå iväg själv tvärs över rummet.

Däremot så är vi oroliga för hans andning, ibland får han riktigt svårt att andas. Bara sådär, helt plötsligt! Härom natten var han tom lila på armarna. Det löste sig med 6 betapred, men oron sitter ju i hela tiden ändå.

Hur kan han bli så dålig emellanåt och ändå vara så fantastiskt pigg och leka perfekt övrig tid?

Barn är verkligen små mirakel!

Ang huset så går det sådär. Vi ligger ordentligt efter i planeringen, och vår planerade flytt får vi avboka. Så det känns lite trist. Vi hade tänkt börja flytta in saker nästa helg, men ingenting är klart så vi får skjuta på det.

Men Frida och Pian ska hjälpa mig att köra stenhårt i huset veckan som kommer, och Mange och jag kommer turas om att vara där ute på kvällarna.
Så på måndag lägger vi i högsta växel och målar, tapetserar och lägger golv i en hejdundrande fart!



Det går framåt.

Som ni ser på bilden så går det framåt. Hugo går framåt! Han går helt själv längs med väggar, skåp osv. Öppnar allt och tittar vad som finns där i. Som ni ser är tvättmaskinen väldigt populär, den ger ju ifrån sig ljud när man trycker på alla knapparna.

Han går inte iväg själv över golven, då vill han hålla händerna. Men att han helt plötsligt började gå längs med saker utan att tveka är tillräckligt för mig!

Han har också (precis som många undrat, förlåt för att jag inte har orkat uppdatera!) öppnat båda ögonen! Det högra är fortfarande ljuskänsligt, åtminstone när han är utomhus. Men inomhus brukar det gå bra.

Idag var Hugo för första gången hos sjukgymnasten, och hon hade ingenting att anmärka. Han var precis lika utvecklad som friska barn, trots att vi har hållt tillbaka honom så mycket som vi har gjort.
Heja Hugo!!

Hon ordnade också så vi ska få hem en stor lekmatta till honom.

I huset går det också bra. Nästan allt är utrivet som ska rivas ut och imorgon hoppas vi kunna börja bygga upp det hela igen. Trossö El är i princip färdiga med all ny el och de har satt upp nya element i hela bostadshuset, känns kanon!

Vi fick en förhandsvärdering på huset igår (för att försäkra oss om att vi inte ska gå back när vi renoverar så mycket), men det behövde vi verkligen inte oroa oss för.

Dessutom godkände Anticimex HELA huset. Inte en enda anmärkning någonstans.
Så även där försvann några kilo från axlarna.

Ang kilo, jag har lyckats gå upp två stycken! Yaay!
Det märks på hela vår familj hur mycket bättre allt känns och hur mycket gladare vi är nu när vi kan slappna av de kommande månaderna och bara koncentrera oss på det vi själva vill och tycker är kul.
Snart hoppas jag att Alfred och Elias kan komma också, de har ju inte fått se huset än.

Nu ska jag sova, imorgon ska vi bara göra roliga saker. Välja kakel, klinker, köksfläkt osv. Hugos mormor har köpt massa kryddor och lavendel till oss också som vi ska plantera i trädgården, samt en trädgårdsprydnad. Det kommer bli superbra!
Hoppas att ni andra får det lika bra som vi tänker ha det imorgon!





Istället för Huddinge.

Ja, varför lägger jag upp dessa bilder? Det är för att det är här vi kommer att befinna oss i sommar. Och förhoppningsvis i bra många år till.

Vi köpte nämligen oss ett hus för ett tag sen. Har dock inte skrivit ut det, för det skulle ändå bara renoveras under tiden vi befann oss i Huddinge med Hugo.

Men nu blir inte Hugos transplantation av, Hugo var i för dåligt skick nu för att åka och de har inte tillräckligt med personal i sommar. Så frågan lyfts i höst igen.

Så det är alltså här vi spenderar våra dagar numera, och plockar med både det ena och det andra.

Firmorna är där och gör sitt, och vi gör småplocket vi kommer åt.

Igår var Trossö El där och började dra om all värme och el i huset, de var ofattbart snabba!

Och förhoppningsvis kommer det en firma snart och börjar med badrummen.

Köket rev Mange och grabbarna ut i helgen.

Det är lagom för oss. Lagom mycket att göra alltså. Vi kan själva välja om vi vill ta oss an större projekt, eller om vi bara vill göra lite allt möjligt.

Huset är på 7 rum och kök, med 3 badrum. Mange har 5 eller 6 bilplatser och tomten är på 3000 kvm med en vanlig pool (värms upp med solpaneler) och ett utespa. Så nu ska vi väl ha utrymme så vi klarar oss.
Äntligen ska vi bo på landet igen!

Igår tömde vi ut vattnet i poolen ni ser på bilden för att rengöra den (poolen var grön, och inte blå och fin som på bilden från förra sommaren). Jag kan utan tvekan erkänna att när man tömmer ut 50 000 liter vatten (eller är det ännu mer?) i trädgården, så sitter man här och funderar över hur tusan jag ska kunna klimatkompensera för detta... Jag kommer nog på något.

Vi kommer säkert ha grannskapets (vårt grannskap består av 4 hus inkl vårt eget) grönaste gräsmatta nu iallafall, den kan ju inte vara törstig längre.

Hugo är givetvis med oss där hela dagarna, han sitter och tittar på och är lite sur för att han inte kan vara inne i huset (det dammar så mycket när man sågar upp golv och drar kablar överallt).

Han har dessutom kört åkgräsklippare med Mange :) Så nu väntar vi på ytterligare en dag där solen inte lyser så starkt och då det inte blåser, för då är det Hugge som sitter på åkgräsklipparen igen! :)

Jag fokuserar inte på att transplantationen inte blev av nu. Jag fokuserar på den fantastiska sommaren vi kommer att få, och att vi äntligen kan hitta på grejer med Hugo i vårt hus. Istället för i lägenheten, nog för att lägenheten är stor också, men det är inte samma sak.